Nej, ajaj, ajabaja?

Ines klättrar på allt och alla, fingrar på så mycket hon kan och stoppar det mesta i munnen. Jag lämnar henne inte ensam i ett rum som jag kunde göra innan utan nu måste jag ha koll på henne hela tiden. mamma bloggHon var lite kaxig i början men nu efter några fall släpper hon inte taget i första hand. Tevebänken är en klar favorit och som ni ser får jag inte ha mina saker ifred, inte helt otippat. ;-)

Jag har börjat fundera kring det där med att säga nej och visa att det inte är okej men det är inte lätt och jag har egentligen ingen aning om hur jag ska gå tillväga. Jag känner att jag måste läsa på och ta emot tips och idéer från andra. Hur gör man? Vilken metod är bäst? En del menar på att man inte ska säga nej med ord överhuvudtaget.

Jag har börjat säga nej och ajaj och pekar med fingret. Det visade sig dock inte vara helt lyckat för när hon tog tag i ljusstaken förra gången sa jag bestämt nej och gjorde ajaj med fingret, varpå hon vinkar till mig och säger hej… Det är då man inte ska skratta men det är omöjligt att låta bli. Jag smälter, hur söt får man vara? ;-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.