Mammaträning och busskrock

Idag har det varit en bra dag. Jag har bokat in mig på gruppass en gång i veckan och det gör att jag verkligen tar mig dit. Det är mammaträning med sex mammor+barn så Ester är road under tiden. Jag känner mig glad att jag har valt att träna med en tränare som är utbildad i ämnet. Det finns bra böcker och appar om mammaträning men fördelen att ha en tränare är att hon ser och känner ifall man gör rätt/fel. Jag har alltid haft lätt att hitta knipet men däremot bäckenbottenmuskulaturen fick jag kämpa en del med för att hitta rätt. Jag har alltid tyckt att det är supertråkigt med knipövningar men under den här träningsperioden har det fungerat bra och jag aktiverar rätt magmuskler och bäckenbotten i vardagslivet allt mer.

När vi åkte till förskolan i morse steg vi på en landsbygdsbuss. I vanliga fall brukar det vara ”dragspelsbussar”. När vi hade åkt några meter ser jag en liten skylt på rutan där det stod ”Säkerhetsbältet först. Använd bälte! Det är ditt ansvar!” Först fick jag lite dåligt samvete för att jag inte ens hade tittat men i vanliga fall finns det aldrig bälte (ingen bra ursäkt jag vet). Vi tog på oss bältet och det var ett evigt tjat från Ines om att hon inte ville ha bälte. Hon pekade på tanten tvärs över gången och frågade varför inte hon hade bälte. Vi pratade om varför man ska ha bälte på sig, vad som händer om man krockar osv. Hon är lite för liten för att förstå och egentligen vet jag inte ifall bältet gör mer skada än nytta.

På vägen hem från träningen hände det, när Ines var på förskolan tack och lov. Bussen krockade! Jag tackar mina undermedvetna reflexer för att jag han armkroka barnvagnen och att Ester satt bakåtvänt. Det var en bil som körde rakt ut i vägen och bussen körde rakt in i bilen. Bilen var kvaddad på fronten, bussen gick sönder men alla oskadda.

Ut ur bilen kliver en gammal dam och jag kan inte låta bli att bli arg. Just hon kanske var pigg, frisk och vid fullt medvetande men jag tycker det borde finnas en gräns eller i alla fall obligatoriska läkarbesök när man kommer upp i åldrarna. Det är ett känsligt ämne, envisa gamlingar som inte vill sluta köra bil men det är så olyckligt när det drabbar oskyldiga.

Efter träningen kom Ina hit på en kopp te och massa prat. Skönt att kunna träffas ibland på dagarna trots att hon jobbar.

När jag skulle hämta Ines möttes jag av en kvav men varm luft ute, bara en sån sak göra dagen mycket bättre. Efter att jag hade hämtat henne åkte vi till biblioteket, ungarna älskar att vara där och jag har inget emot det heller. Jag brukar alltid fråga Ines vad man gör på biblioteket innan vi går in och hon svarar ”Inte springa runt och hoppa, läsa böcker”. När vi kommer in på barnavdelningen är det en kille som far omkring. Innan Ines ens har hunnit heja säger hon till honom att man inte får hoppa och skrika. He he

Båda ungarna somnade på en halvtimme idag. Jag har minskat/tagit bort middagssömnen så nu jag har har kopplat av i soffan, tittat på tv och bloggat. Den stunden är nödvändig för fylla på energin.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.